Väckarklockor
Sedan 1993 delar Elin Wägner-sällskapet ut ÅRETS VÄCKARKLOCKA till enskilda eller organisationer som arbetar i Elin Wägners anda. Priset delades före pandemin ut en hösthelg vid Elin Wägnerdagarna på St Sigfrids folkhögskola i Växjö. Priset delas sedan dess ut vid ett särskilt arrangemang i oktober.
Här följer namn på pristagarna och motiveringar. En del av pristagarna skickar väckarklockan vidare till person eller organisation som de tycker behöver väckas!
2024: Katarina Wennstam
Katarina Wennstam har som reporter, författare, krönikör och föreläsare under lång tid uppmärksammat och gett en feministisk analys av mäns patriarkala våld, inte minst sexuellt, mot kvinnor och flickor. Som opinionsbildare har hon haft en stor betydelse i dessa frågor och hon har även medverkat till att samtyckeslagstiftningen infördes 2018. Katarina Wennstams mångsidiga opinionsarbete är i linje med Elin Wägners kritik av patriarkatet liksom med hennes arbete i olika former och fora för att förbättra kvinnors villkor i samhället.
Årets Väckarklocka 2024 delades ut till Katarina Wennstam den 13 oktober 2024. Inför ett fullsatt Fria Ordets hus i Växjö höll hon en uppskattad och tankeväckande föreläsning om kvinnors och flickors villkor som de gestaltar sig i hennes senaste romaner, som utspelar sig framför allt i Stockholm vid sekelskiftet 1900. Som inramning till Katarina lyssnade vi till musik från ett par elever från S:t Sigfrids folkhögskola samt en uppläsning av en text av Peter Forsgren, som berör samma ämne som Katarina Wennstam tar upp – kvinnor och flickors utsatthet.
2023: Svenska Afghanistankommittén
Najila. Foto: Sammar Gul Samsoor
Svenska Afghanistankommittén (SAK) arbetar sedan länge i Afghanistan med utbildning och sjukvård för de mest utsatta: kvinnor, barn och personer med funktionshinder. Trots talibanernas återkomst till makten arbetar SAK vidare i Elin Wägners anda.
I sitt arbete för fred lyfte Elin Wägner särskilt fram kvinnors och barns utsatthet. Hon var en av grundarna till svenska Rädda barnen och deltog efter första världskriget i konkret hjälparbete. Hon förstod vikten av att bygga upp ett starkt civilsamhälle för att förhindra nya krig.
2022: Göran Greider
Göran Greider har som författare och debattör påmint om vikten av att människor visar naturen respekt och omsorg. Samtidigt har han har varnat för konsekvenserna av rovdrift på naturtillgångar och dess påverkan på miljön och klimatet.
Det är en civilisationskritik helt i Elin Wägners anda. Med henne delar han även värnandet om demokratin liksom om dialog och tolerans människor emellan.
Göran Greider vill skicka väckarklockan vidare till statsminister Ulf Kristersson
2021: Nina Björk
Med knivskarp analys och ett direkt, engagerat tilltal har författaren och journalisten Nina Björk sedan slutet av 1990-talet påverkat det ideologiska klimatet i Sverige.
Som civilisationskritiker har hon rört sig i Elin Wägners fotspår: från det feministiska budskapet i Under det rosa täcket (1996) till tankar om politik och individens frihet med livsstil och klimathot som fond i Om man älskar frihet (2020).
Nina Björk är en väckarklocka för vår tid.
2020: Greta Thunberg
För hela världen har Greta Thunberg med kunskap, mod och beslutsamhet varit en väckarklocka. Det började med en uppmärksammad skolstrejk i Sverige som inspirerade ungdomar internationellt till återkommande manifestationer under mottot Fridays for Future.
Uppmärksamheten ledde bl. a. till ett tal inför FN: ”How dare you!” och utmärkelsen ”Person of the year” av tidningen Time.
Greta Thunberg är en arvtagare till Elin Wägner för sin kamp för miljön, freden och mänskligheten.
2019: Organisationen Rädda Barnen
Utmärkelsen togs emot av Rädda Barnens ordförande Lise Bergh, som avslutade Elin Wägner-sällskapets hösthelg på S:t Sigfrids folkhögskola med en föreläsning: ”Rädda Barnen i samtid och framtid.”
Motivering: Elin Wägner såg med egna ögon genom resor i efterkrigstidens Europa att kvinnor och barn var de mest utsatta och lidande i krigets skugga. Ett halvår efter att Save the Children Fund bildats i London 1919 tog hon aktiv del i grundandet av den svenska avdelningen av Rädda barnen.
Rädda Barnen önskar lämna Väckarklockan vidare till Sveriges partiledare med följande motivering:
Vi vill överlämna väckarklockan till Sveriges riksdags partiledare med en uppmaning att de slutar ställa svaga grupper mot varandra, slutar att stänga ute, förbjuda eller inte se de som är utsatta, förlorare, hårdast drabbade av orättvisor och strukturell diskriminering. Vi ser det i ökade klyftor mellan rika och fattiga, i utspel som ifrågasätter asylrätten och i tiggeriförbud runt om i Sveriges kommuner.
2018: Organisationen GAPF
Årets väckarklocka tilldelas organisationen GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime:
Patriarkala strukturer har påverkat främst kvinnors livsvillkor under olika tidsepoker och kulturer. Elin Wägners liv och författarskap ger exempel som fortfarande lever kvar, kanske särskilt för kvinnor och ungdomar där hemlandets gamla strukturer följt med till det nya landet.
Med FNs Deklaration om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen som värdegrund arbetar GAPF sedan 2002 för att synliggöra och motverka hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. GAPF lämnar Väckarklockan vidare till Sveriges nya regering.
2017: Heléne Lööw
Årets väckarklocka tilldelas Heléne Lööw för hennes långa och gedigna arbete som forskare, sakkunnig och skribent:
Heléne Lööw har gjort och gör en stor och viktig insats för att kartlägga och sprida kunskap om högerextrema rörelser och antidemokratiska krafter. Hon har återkommande visat på faran med att underskatta dessa krafter.
Efter första världskriget ägnade Elin Wägner en stor del av sin tid åt att i reportage och romaner beskriva tillståndet i det skövlade Europa. Hon varnade också tidigt för faran med de antidemokratiska krafter som började frodas direkt efter kriget.
Heléne Lööw har visat på nödvändigheten av att – i Elin Wägners anda – oförtröttligt kasta ljus över rörelser som kan hota vår demokrati.
2016: Män för jämställdhet
Årets väckarklocka 2016 tilldelas organisationen ”Män för jämställdhet” för deras arbete med att skapa en jämställd värld i Elin Wägners anda:
En mansrörelse av detta slag utgör fortfarande något av en pionjärgrupp, och svarar på Elin Wägners uppmaning till männen att gå i dialog med kvinnorna och dela med sig av makten.
I Wägners roman Dialogen fortsätter från 1932 är de sista orden ”Repliken är deras”, en uppfordrande önskan från den tidens medvetna kvinnor. Nu äntligen kan vi säga att dialogen tar fart på riktigt, efter kvinnornas rösträttskamp för hundra år sedan. Vi i Elin Wägner-sällskapet ser fram emot en spännande, omvälvande och framgångsrik dialog.
2015: Ebba Witt-Brattström
Ebba Witt Brattström tillhör sedan flera decennier landets ledande litteraturvetare och har under lång tid varit en av de tongivande i Sverige då det gäller feministisk teori, kvinnolitteraturforskning och kvinnolitteraturhistoria:
Helt i linje med Elin Wägners idéer om patriarkatets makt och feminismens nödvändighet, har Ebba Witt Brattström gjort oss medvetna om patriarkala strukturer inom litteraturen och litteraturhistorien liksom om nödvändigheten av att bjuda dessa motstånd, inte minst för att kunna revidera synen på kvinnliga författare.
Med böcker om bland andra Moa Martinson, Edith Södergran och nu senast om 1970-talets litteratur, liksom genom att ha varit en av huvudredaktörerna för Nordisk kvinnolitteraturhistoria, har hon inte bara fördjupat förståelsen av en rad författare och skönlitterära texter utan också av de i grunden könsspecifika villkor som präglar dessa liksom läsningen av dem.
2014: Svenska PEN
Årets Väckarklocka 2014 togs emot av Svenska PENs representant Annika Thor:
Svenska PEN tilldelades utmärkelsen för sitt engagemang för det fria ordet – en organisation som arbetar i Elin Wägners anda med att främja tankefrihet och internationell solidaritet.
Svenska PEN lämnade väckarklockan vidare, tillsammans med ett beskt följebrev, till Niklas Bornegrim, moderat politiker i Gävle, som så starkt motsatte sig Gävle kommuns beslöt att bli fristadskommun att han klagade hos förvaltningsdomstolen: ”Domstolens utslag, som kommunen har överklagat, innebär pinsamt nog för Sverige, att fristadssystemet, som funnits i Sverige i nio år med uttryckligt stöd från staten, är olagligt. För PEN liksom för kulturministern är det uppenbart att kommunallagen eller i varje fall tillämpningsföreskrifterna måste ändras.”
2013: Mats-Eric Nilsson
Elin Wägner hade funnit en vän i Mats-Eric Nilsson som i sina böcker fullföljer hennes tankar i Väckarklocka om vad som betecknar god levnadsstandard – gott vatten, rent mjöl till brödet, mjölk och kött från närbelägna gårdar och anständiga livsvillkor för alla som arbetar inom livsmedelsförsörjningen. Hösten 2013 är han aktuell med boken Saltad nota.
Mats-Eric Nilsson tilldelas Elin Wägner-sällskapets Väckarklocka 2012 för att han – i Elin Wägners anda – sätter luppen på vår mat, vad den innehåller och hur den produceras. Hans två första böcker handlar om fusket i matbranschen. Han för matdebatten ett steg vidare och frågar sig – och oss – hur vi blev rädda för riktig mat. Han skriver om vikten av goda råvaror och om det ekologiskt riktiga i att följa årstiderna vid inköp och tillagning.
2012: Margot Wallström
Margot Wallström tilldelades Elin Wägner-sällskapets Väckarklocka 2012 för att hon – i Elin Wägners anda – bevakat kvinnors utsatthet i krig och konflikter:
Elin Wägner såg jämställdhet mellan kvinnor och män som en förutsättning för fred. I sina reportage uppmärksammade hon kvinnors och barns utsatta situation i ett Europa mellan två världskrig. Margot Wallström fick som FN:s särskilda representant i uppdrag att arbeta mot sexuellt våld i krig och konflikter, bland annat genom förebyggande insatser och åtgärder mot straffrihet. Ett resultat är säkerhetsrådsresolution 1960 som innehåller verktyg för systematisk övervakning och rapportering om sexuellt våld och för identifiering av gärningsmän.
2011: Stiftelsen Gapminder med professor Hans Rosling
Elin Wägner ville genom sina skrifter vara en skrällande väckarklocka i frågor som rör mänsklighetens överlevnad. På ett liknande sätt fungerar stiftelsen Gapminder som en väckarklocka på nätet. Gapminder ger oss en faktabaserad syn på världen som kan få oss att agera mot orättvisor i global utveckling. Deras pedagogiska och lekfulla presentation av fakta slår hål på många myter om länders sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden. www.gapminder.org är fritt tillgängligt för alla – både makthavare och gräsrötter.
Hans Rosling vill ge väckarklockan vidare till statsminister Fredrik Reinfeldt ”som inte publicerar data på utsläpp av koldioxid i tid. Ekonomisk tillväxt publiceras varje kvartal med en dryg månads försening, CO2 utsläpp bara årligen och med 11,5 månaders försening. Varför är pengarna 10 gånger viktigare än miljön? Vakna!”
2010: artisten och musikern Anders Linder
Anders Linder är en tidig miljökämpe i Elin Wägners anda. Han har med humor och sångarglädje spridit hennes tankar om fred med och på jorden. Genom sin alternativa världshistoria i standup-form ’Gudinnans återkomst’ om kvinnorna glömda historia, ger han oss en chans att se nya möjligheter i en förvirrad tid.
Anders Linder vill ge väckarklockan vidare ”till den borgerliga alliansen, apropå deras val av satsning på kärnkraften som väg ut ur klimathotet. Motivering: ”Väljer man mellan pest och kolera så får man pest och kolera.”
2009: Organisationen Kvinna till Kvinna
Årets Väckarklocka 2009 mottogs av organisationens kanslichef Anna Lidén.
Väckarklockan tilldelas Kvinna till Kvinna för organisationens mångåriga och framgångsrika arbete för att stödja och lyfta fram kvinnors arbete för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Genom sitt samarbete med lokalt förankrade kvinnoorganisationer, som skapar mötesplatser över sociala, kulturella och geografiska gränser i konfliktområden, stärker Kvinna till Kvinna – helt i Elin Wägners anda – kvinnors delaktighet och inflytande, och därmed också en hållbar framtid för både män och kvinnor.
Kvinna till Kvinna vill ge väckarklockan vidare till Carl Bildt ”för att påminna honom om vikten av att träffa kvinnoorganisationer och aktivister i konfliktdrabbade områden och väga in deras perspektiv i säkerhetsanalyser och beslut. Lena Ag, Kvinna till Kvinna, överlämnar Väckarklockan till Karin Höglund, UD.
2008: journalisten, författaren och översättaren Gun-Britt Sundström
Gun-Britt Sundström skriver i Elin Wägners anda om kärleken som livsval och ansvar. En djupt moralisk livshållning förenas hos henne liksom hos Wägner med en kärv humor. Romanen Maken (1976) har blivit en feministisk klassiker och har ständigt nya hängivna läsare. Hennes motsägelselusta, ironi och skärpa firar nya triumfer i den senaste boken Bitar av mig själv (2008). Hon hör också till dem för vilka utformningen av språket är livsviktigt och hon är en lysande översättare av bl.a. Cora Sandels Alberte-böcker.
2007: författaren Lasse Berg
Lasse Berg har i sina böcker, filmer, radio- och TV-program under många år givit oss värdefull och lättillgänglig kunskap om människor i olika delar av världen. I sin senaste bok, Gryning över Kalahari, övertygar han sina läsare med sin optimistiska hållning att det trots krig och utsugning finns en framtid för världen. Precis som Elin Wägner lutar han sig mot evolutionshistorien och lyfter som hon fram solidaritet och jämställdhet som hoppfulla genetiska drag i människonaturen.
2006: författaren och debattören Kerstin Stjärne
Kerstin Stjärna har med dårörtens optimism och i Elin Wägners efterföljd tror på människornas möjligheter att tillsammans kämpa emot storskalighet och resursförstöring och skapa sig ett värdigt liv i samklang med naturen.
2005: skådespelaren, regissören och teaterchefen Birgitta Englin
Englin har i Elin Wägners anda speglat samhällets maktstrukturer genom att synliggöra hierarkierna inom teaterns värld. Genom sitt arbete som regissör med pjäser riktade till en ung publik har hon visat på nya perspektiv. Som chef för Riksteatern (av landets 31 teaterchefer är endast tre kvinnor) har Birgitta Englin satt strålkastaren på bristerna i jämställdhet i teaterns värld och leder dessutom regeringens genuskommitté. I Almedalen fick hon upp kulturpolitiken på agendan genom hot om att bilda ett kulturparti. Precis som Elin Wägner uppmanade kvinnorna att göra i en artikel i Tidevarvet har Birgitta Englin inte bara öppnat dörrar utan också gått igenom dem.
2004: författaren Elsie Johansson
Elsie Johansson har i Elin Wägners anda skildrat kvinnors liv och lyckats levandegöra kärleken i dess ofattbara mångsidighet. I hennes romaner är kvinnorna starka och låter sig inte kuvas av livet. Liksom hos Elin Wägner är moderligheten en stark kraft som kan förändra verkligheten – men i årets bok visar hon också med stor klarsynthet att den lätt kan låta sig utnyttjas av manipulativa krafter. Därmed har hon tydliggjort hur kvinnors utsatta situation kräver en ständig vaksamhet och solidaritet av det nya seklets medsystrar.
2003: professor Yvonne Hirdman
Yvonne Hirdman har i Elin Wägners anda förklarat och givit oss nya perspektiv på relationerna mellan makt, klass och genus i svensk 1900-talshistoria. Hennes forskning har avslöjat ett samhälle som skapar genus samtidigt som genus i sin tur skapar samhället. Om detta både talar och skriver Yvonne Hirdman snärtigt och engagerat och eftersom hennes forskningsunderlag är så brett kan hon formulera precisa, ofta provokativa, frågeställningar som ställer invanda tankemönster och föreställningar på huvudet.
2002: tv-reportern Charlotte Permell
Charlotte Permell fungerar som en väckarklocka för naturfrågor, sprider naturkunskap på ett vederhäftigt och charmigt sätt och därigenom värvar nya ”naturvärnare” i ett medium som inte fanns på Elins tid.
Charlotte Permell vill ge en skrällande väckarklocka till världens ledare som trots gigantiska globala miljöprob-lem, svår fattigdom och dokumenterad ekologisk förö-delse inte lyckades enas om några verkligt betydelse-fulla förändringar i riktning mot en hållbar utveckling vid det nyligen avslutade toppmötet i Johannesburg.
2001: ledarskapskonsulten Barbro Dahlbom-Hall
Barbro Dahlbom-Hall har med hjälp av egna framgångar bland huvudsakligen manliga kolleger påbörjade ett jämställdhetsarbete för att utveckla det kvinnliga ledarskapet. Hon har fått kvinnor att tro på sin förmåga att leda och vara chefer – med kvinnliga förtecken. I likhet med Elin Wägner har hon kämpat för alla kvinnors rätt att vara med och bestämma i samhället.
2000: professor Bodil Jönsson
I vår globaliserade och högteknologiska värld, där människan ofta känner sig obetydlig och överkörd, visar Bodil Jönsson i Tio tankar om tid att människan kan skapa sig utrymme för kritisk eftertanke och därmed medverka till ett mänskligare samhälle.
Bodil Jönsson: ”Långsiktigt hållbar utveckling kräver långsiktigt hållbara människor. Årets väckarklocka går till upphovsmännen bakom alla bräckliga och gränssnittsdåliga datorer och nätverktyg. Ni underminerar det långsiktigt hållbara – sätter det ur spel gång på gång på gång. Men ni skall veta att den här klockans ringsignal är lika ettrig som någonsin adrenalinutsöndringarna framför datorn, lika långvarig som summan av alla människors alla datoromstart-tider och lika otrygghetslarmande som någonsin ett utlöst trygghetslarm. Väckarklockan är designad för att vara så störande att ingen står ut med mindre än att klockan tystnar. Och det gör den inte förrän Säkuritas Sökuritas gör entré. Medförande sin garanti att här kan den sökande människan känna sig helt trygg på att datorn sköter sin del av jobbet. Alltid.”
1999: författaren Anita Goldman
Anita Goldman har – precis som Elin Wägner – modigt verkat i och rapporterat från en patriarkal miljö där hennes arbete inte alltid bedömts som ”politiskt korrekt”. I sin bok Snäckans sång lyfter hon fram samma budskap som i Elin Wägners Väckarklocka då hon vädjar till världens kvinnor att genomskåda krigets mekanismer och tillsammans medverka till en fredligare värld för våra barn.
Anita Goldman: ”Jag skulle vilja utdela en väckarklocka till samtliga kvinnliga folkvalda i Sveriges riksdag, världens mest jämlika parlament, så att åtminstone en eller ett par skulle vakna upp och våga förespråka nedrustning av Sveriges så kallade ”försvar”. Det största – och enda reella – hotet mot Sveriges säkerhet är de många tickande miljökatastroferna i våra östra grannländer. Det är mot de ödesdigra konsekvenserna av havererade kärnkraftsverk som Ignalina, läckande kärnvapenförsedda u-båtar osv som vi borde försvara oss. En ”invasion” av miljöförstörare kan inte stoppas på gränsen av JAS-plan eller u-båtar. Vakna upp – Sveriges folkvalda kvinnor – och arbeta för en omdirigering av de väldiga resurserna som nu går till konventionellt försvar.”
1998: författaren Birgitta Onsell
Birgitta Onsell tilldelas Väckarklockan för sitt oförtröttliga arbete – i Elin Wägners anda – med att lyfta fram kvinnornas glömda historia och hennes kamp för att belysa och historiskt förklara bibelns patriarkala och nedvärderande kvinnosyn.
Birgitta Onsell: ”Jag vill överlämna årets väckarklocka till bibelkommissionens ordförande Bertil Hansson i Göteborg för hans vägran att lyssna till kvinnors krav på ett historiskt bibelförord, som förklaring till kvinnoförnedringen i den heliga skrift. Under hans tid som ordförande har bland andra följande bibeltexter återinförts och marknadsförts intensivt utan någon historisk kommentar: ”All ondska är obetydlig emot en kvinnas ondska. Må syndarens lott bli hennes.” ”Ö ty från kläder kryper det ut mal och från en kvinna kvinnlig ondska. Hellre en mans ondska än en god kvinna.” (Ur Apokryferna, Jesus Syraks Vishet 25, 42) Birgitta Onsell försökte få överlämna den skrällande väckarklockan till bibelkommissionens ordförande Bertil Hansson i Göteborg. När han inte ville ställa upp och ta emot väckarklockan, skickade hon den per post tillsammans med följande dikt: VISA I VANMAKTSTID Ingen kan gråta som jag över Kärlekens nederlag Äver mänskor som ropar i nöd efter gudar som bjuder dem död Äver kvinnornas röst som försvann där Makt heter Herre och man Nej, ingen kan gråta som jag över Kärlekens, Kärlekens Kärlekens nederlag.”
1997: författaren och miljökämpen Stefan Edman
Stefan Edman har under många år enträget har arbetat med att föra ut Elin Wägners tankar och idéer om ett samhälle i balans med naturen. Han har skapat opinion i skola, kyrka och jordbruksorganisationer och i dag kan vi t.o.m. höra ekot av Elin Wägners stämma när statsministern uttalar sig.
Stefan Edman: ”Jag vill ge Carl Bildt en väckarklocka! Bildt är en politiker med breda internationella perspektiv. Men han har en vit fläck: han talar aldrig om ekologisk hållbarhet, det som är den nödvändiga grunden och drivkraften för 2000-talets tillväxt och teknikutveckling. Utmaningen och visionen från FN:s Riokonferens är att bl.a. bygga om Sverige till ett energisnålt och miljöanpassat samhälle och därmed skapa jobb och en tryggare välfärd. Kom loss, Carl, låt signalen från Rio och Agenda 21 (och Elin Wägner!) ljuda i dina tal framöver!”
1996: journalisten och fredskämpen Ingrid Segerstedt Wiberg
Ingrid Segerstedt Wiberg tilldelas Väckarklockan för att hon liksom Elin Wägner ser freden som sitt personliga ansvar. Hon har aldrig skyggat för obekväma ställningstaganden i fredsdebatten och med personliga insatser har hon modigt kämpat för beskydd av krigets offer.
Ingrid Segerstedt Wiberg har beslutat att lämna den skrällande väckarklockan till Riksdagens talman: ”för att genom henne ge de svenska kvinnorna insikt om att vi alla får det mycket bättre om vi, i stället för att enbart kämpa för egna fördelar, visar solidaritet mot världens kvinnor och barn, som nu utgör en majoritet av krigens offer”.
1995: läkaren Christina Doctare
Christina Doctare har öppnat våra ögon för hur kvinnor genom tiderna utnyttjats i krig. Hon har förmått väcka dagens män så att de nu erkänner att våldtäkt är en krigsförbrytelse.
Christina Doctare vill ge den skrällande väckarklockan till ärkebiskopen: ”för att han ska sätta den på ringning och därigenom återuppväcka den insomnade andligheten i den Svenska Kyrkan”.
1994: författaren och journalisten Eva Moberg
Eva Moberg tilldelas Väckarklockan för sitt mångåriga engagemang i freds- och jämställdhetsarbetet och hennes aktuella granskning av mansrollen som bär wägnerska förtecken: övertygelsen att män i grunden är bättre än manssamhället.
Eva Moberg vill ge den skrällande väckarklockan: ”till motståndare av kvinnliga präster i Svenska kyrkan, så att de hinner vakna före år 2000. Visst är sexuallivet något gudomligt men de flesta svenskar anser numera att förmedlingen av Guds ord inte förutsätter ett manligt könsorgan!”
1993: Tidskriften Bang
I tidskriften Bang kommer många av Elin Wägners tankar och idéer till uttryck. Särskilt pacifismen och feminismen ställs under debatt. Aktuella ämnen ventileras men historiska händelser får också utrymme, t ex ”förstaseptember-rörelsen” 1935. Bang är ett utmärkt forum för wägnerska tankar och ett ypperligt sätt att nå en yngre målgrupp med Elins budskap.
Pristagaren har meddelat att man önskar ge den skrällande väckarklockan till Ny Demokratis vice ordförande Vivianne Franzén med följande motivering: ”Bang ger en väckarklocka till Vivianne Franzén så att hon kan vakna upp och ersätta 10- talets kvinnosyn och 30-talets främlingssyn med 90-talets människosyn.