Ruth Hamrin-Thorell
Kvinnors frigörelse från hävdvunna könsrollsmönster
Ruth Hamrin-Thorell
Journalisten Ruth Hamrin-Thorell ( 1903 – 1991) mötte Elin Wägner inför ett reportage. Mötet blev grunden till en lång vänskap och Ruth knöts senare till Fogelstadgruppens tidskrift Tidevarvet. Ruths dotter Malin Bergman berättar om sin mamma.
I några handskrivna minnesanteckningar om liberalismens genombrott skriver Ruth Hamrin om uppväxten i Jönköping: ”Kvinnornas kamp för rösträtten upplevde jag genom min mor, som var minst lika intresserad som pappa, men som hade sju barn att uppfostra innan hon verkligen kunde axla sitt samhällsansvar.” Men då kom hon in i stadsfullmäktige och var brinnande i anden för rösträtten – rösträttstalarna bodde alltid i föräldrahemmet i Jönköping när de var i stan för föredrag. Mamma mindes väl Ellen Hagen, Kerstin Hesselgren och många fler från den tiden. Min morfar var Felix Hamrin, riksdagsman (L), minister och landshövding. Även mormor Lizzie, född Pennycock, arbetade för de frisinnade och inspirerade min mamma Ruth att arbeta för kvinnorna.
Ruth Hamrin började sin journalistiska yrkeskarriär på Västerbottens-Kuriren (VK) i Umeå. På en reportage resa när hon skulle skriva om riksskogstaxeringen, träffade hon sin blivande man, jägmästaren Erik Thorell.
På ett annat reportage mötte hon för första gången Elin Wägner, som senare skulle bli hennes chef på den radikalpacifistiska tidningen Tidevarvet. Ruths uppdrag var att referera ett föredrag om Gandhi, som Elin Wägner höll. Ruth mindes efteråt att Elin Wägner var nervös. Men kontakten ledde till en lång vänskap mellan de två och Ruth Hamrin-Thorell kom att knytas till Tidevarvet år 1925.
Tidevarvet grundades av Fogelstadgruppen, några starka och radikala kvinnor som bl.a. drev frågorna om kvinnors sociala och politiska rättigheter och möjligheter, som i förlängningen skulle skapa en bättre värld. Förutom att de startade Tidevarvet organiserade de kurser och utbildningar för kvinnor från alla samhällsklasser för att de skulle lära sig att driva frågor som gynnade jämställdheten.
Elin Wägner och Ruth Hamrin Thorell 1944
Vänskapen mellan Elin Wägner och Ruth Hamrin-Thorell var lika viktig för dem båda. Jag är ganska säker på att det var kvinnor som Elin Wägner som gjorde att mamma Ruth arbetade vidare med journalistiken och med sitt arbete som riksdagsledamot för liberalerna, som den socialliberal hon var. Det var säkert Elin Wägner som fick henne att kämpa för kvinnorna. Jag kan fortfarande se henne komma hemsläpande med portföljen sprängfylld med riksdagsutlåtanden som skulle läsas in till nästa dag och höra hennes saftiga kommentarer vid middagsbordet om manlig politik.
Ruth Hamrin-Thorell var från 1931 redaktionssekreterare vid veckotidningen Idun, från 1940 andra redaktör. Eva Hökerberg var chefredaktör och till Idun knöts många av tidens bästa och vassaste skribenter.
Ett ämne som återkom i Ruths journalistiska och politiska arbete var att kvinnor skulle ägna sig åt politik och engagera sig i samhällspolitiska frågor. Kvinnors behov av utbildning och yrkeskunnande var centrala i Ruths reportage från efterkrigstidens Tyskland 1947-1950 där hon skildrar det sönderbombade och urfattiga Tysklands återuppbyggnad och hur människor, inte minst kvinnor och barn, kämpade bland ruinerna för att överleva. I anslutning till artikeln riktade Idun en vädjan till sina läsare om bidrag ”ge tyska flickor ett Idun-hem”. Aktionen ledde så småningom till ”Idun-hemmet” i Lübeck med plats för femtio flickor. Hemmet drevs med bidrag från frivilligorganisationer.
Parallellt med sitt arbete som journalist byggde Ruth vidare på sitt politiska engagemang för liberalerna som ordförande i kvinnoförbundet (1946-1951) och medlem i förbundsstyrelsen till 1970. 1955-1970 satt hon i riksdagen för liberalerna, var ledamot av andra lagutskottet 1958-1970 och från 1969 dess vice ordförande.
En av Ruth Hamrin-Thorells politiska och yrkesmässiga förebilder var också Kerstin Hesselgren, kallad ”Kerstin den första”. Hennes liv och politiska insatser har beskrivits i boken Kerstin Hesselgren – en vänstudie av Ruth Hamrin-Thorell, Ingrid Gärde Widemar, Alva Myrdal och Malin Bergman.
Boken Kvinnors röst och rätt utkom 1969 för att fira femtioårsminnet av rösträttens genomförande 1919. Ruth Hamrin-Thorell var en av författarna och ingick i redaktionskommittén. Under rubriken ”Barriärer som revs” beskriver Ruth hur kvinnorna fick rätt till statstjänst, om kampen för lika lön, om kvinnors rätt till medborgarskap, om kvinnors rätt att bli förmyndare till sina egna barn och om hur befästningarna föll under ett otroligt segt motstånd.
I presentationerna av de dåvarande riksdagsledamöterna står det att läsa om Ruth Hamrin-Thorell att hennes politiska intresse omfattar särskilt frågor, som direkt eller indirekt kan bidra till kvinnornas frigörelse från det hävdvunna könsrollsmönstret.
Malin Bergman