Förteckningen innehåller ett urval litteratur om Elin Wägner. Den syftar inte på något sätt till fullständighet. Om du har förslag beträffande ytterligare material som du tycker borde ingå är du välkommen att kontakta Elin Wägner-sällskapets styrelse.

Förteckningen kompletterades i maj 2014 av Helena Forsås-Scott, som tackar Solveig Hammarbäck för ovärderlig hjälp!

1. Tryckt material

  • Afzelius, Nils, “Från de sista åren”, Fred och frihet, 1964, årg. 38, nr. 3, s. 9-11
  • Ahlenius, Holger, Elin Wägner, Bonniers, Stockholm, 1936 (Verdandis småskrifter, 388)
  • Ahlenius, Holger, inledningar till Elin Wägner, Valda skrifter, 1-15, Bonniers, Stockholm, 1950-1954 [här ingår Norrtullsligan, Pennskaftet, Åsa-Hanna, Den namnlösa, Silverforsen, Natten till söndag, De fem pärlorna, Svalorna flyga högt, Korpungen och jag, Gammalrödja, Vändkorset, Väckarklocka, Selma Lagerlöf, Vinden vände bladen, Noveller i urval]. Inledningen till Pennskaftet omtryckt i Grattis! Pennskaftet 100 år, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 20, 2009, s. 15-24
  • Alving, Barbro, “Det kvinnliga samvetet”, i Monica Boëthius, red., Kvinnovärld i vardande, Fredrika Bremer-förbundet, Stockholm, 1950, s. 193-206
  • Alving, Barbro, “Det är ett stort skarpsinne i fru Wägner”, i förf:s Profiler, Gidlunds, Stockholm, 1983, s. 316-324; också i Elin och Bang: en livslång vänskap, Elin Wägner-Sällskapets skriftserie nr. 8, 1997, s. 4-12
  • Alving, Barbro, “Från Pennskaft till Väckarklocka. Rösträttskamp och mödraauktoritet hos Elin Wägner”, i Karin Westman Berg, red., Könsroller i litteraturen från antiken till 1960-talet, Prisma, Stockholm, 1968, s. 123-139
  • Alving, Barbro, “Författarinnan och tiden”, Svensk litteraturtidskrift, 1949, årg. 12, s. 112-120
  • Alving, Barbro, “Inledning” till Elin Wägner, Pennskaftet, En bok för alla, Stockholm, 1969, s. 3-12; omtryckt i Grattis! Pennskaftet 100 år, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 20, 2009, s. 25-32
  • Alving, Barbro, “’Luffaren’ i börssalen samlade rekordpublik”, Parnass, 1994, nr. 3, s. 34-36 [rapport från Harry Martinsons inträde i Svenska Akademien 1949, inklusive referat med kommentar av hans inträdestal om Elin Wägner]
  • Alving, Barbro, “Pennskaftet och Småland”, Hörde Ni?, nov. 1952, årg. 5, nr. 11, s. 819-829
  • Alving, Barbro, “Tjugo år”, Svensk litteraturtidskrift, 1958, årg. 21, nr. 2, s. 45-64
  • Andén, Eva “Några minnen av Elin Wägner”, Svensk litteraturtidskrift, årg. 12, 1949, s. 121-126
  • Andersson, Irene, “Ett envist engagemang. Elin Wägner som fredsaktivist”, i Eva Österberg och Christina Carlsson Wetterberg, red., Rummet vidgas. Kvinnor på väg ut i offentligheten 1880-1940, Atlantis, Stockholm, 2002, s. 210-250
  • Andersson, Irene, “Ett fredens nätverk i krigshotets 1930-tal – fångat genom brev, dagböcker och självbiografier”, i Peter Aronsson, Solveig Fagerlund och Jan Samuelsson, red., Nätverk i historisk forskning, Växjö universitet, Växjö, 1999, s. 28-44
  • Andersson, Irene, Kvinnor mot krig. Aktioner och nätverk för fred 1914-1940, ak. avh., Inst. för historia, Lunds universitet, 2001
  • Andersson, Irene, “Vi Kvinnor/Vi Mänskor. En farlig tidskrift?”, i Anna Nordenstam, red., Nya röster. Svenska kvinnotidskrifter under 150 år, Gidlunds förlag, Möklinta, 2014, s. 155-172
  • Andersson, Irene, “‛Vi tro på betydelsen av de enskilda människornas insats.’ Fogelstadskvinnor och fredsfrågan 1924 – 1954”, i Ebba Witt-Brattström och Lena Lennerhed, red., Kvinnorna skall göra det! Den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad – som idé, text och historia, Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola, 2003, s. 65-89
  • Andersson, Sjunne, “Skånsk författarinna dog vid debuten”, Kvällsstunden, 27 juli 2007 [om Elin Wägners goda vän Thea Kellgren]
  • Andréen, Andrea, “Elin Wägner om freden och kvinnorna”, Fred och frihet, 1964, årg. 38, nr. 3, s. 17-18
  • Andréen, Andrea, Svenska kvinnors vänsterförbund. En femtioårsberättelse, Esselte, Stockholm, 1964
  • Aronsson, Peter, “Elin Wägner och historiekulturen. Tusen år i Småland som historia”, i Att berätta historia: Tusen år i Småland sextio år efteråt, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 10, 1999, s. 27-56
  • Aronsson, Peter, “Författarkonsten och historikerna. Med utgångspunkt i Vilhelm Mobergs och Elin Wägners författarskap”, i Peter Aronsson, red., Makten över minnet: historiekultur i förändring, Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 107-130
  • Auer, Elisabeth, “Elin Wägner i Dalarna”, Dalarna, 2011, s. 112-127
  • Auer, Elisabeth, Elin Wägner i Österrike, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 17, 2006
  • Auer, Elisabeth, Elin Wägner in Österreich, Center for Østrigisk-Nordiske kulturstudier, Roskilde universitetscenter, 2006
  • Auer, Elisabeth, “Ett stadsbud i fredens tjänst”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 89-95
  • Auer, Elisabeth, “Mütter, Väter und Amazonen: Elin Wägners Weg zu Väckarklocka über Österreich und die Schweiz”, Center for Østrigisk-Nordiske kulturstudier, Roskilde universitetscenter, 2009
  • Auer, Elisabeth, Mödrar, fäder och amasoner på Elin Wägners väg mot Väckarklocka, Elin Wägner-Sällskapets skriftserie nr 19, 2008
  • Axelsson, Majgull, “‘Jag smög mig in som ett tryckfel’”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 55-57
  • Bendt, Ingela, “Till Elin från Ellen”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 85-88
  • Berg, Annika, “‛Men om Elin skulle jag velat skriva en hel bok’: om den ofullkomliga vänskapen mellan Elin Wägner, Axel Höjer och Signe Höjer”, i Ingrid Holmquist, red., Könsöverskridande vänskap: om vänskapsrelationer mellan intellektuella kvinnor och män, Makadam, Göteborg, 2011, s. 234-67
  • Berger, Margareta, Pennskaft. Kvinnliga journalister i svensk dagspress 1690-1975, Norstedts, Stockholm, 1977, s. 126-134
  • Bergman Andrews, Malin, Emilia Fogelklou, människan och gärningen. En biografi, Artos, Skellefteå, 1999
  • Bergom-Larsson, Maria, “Fred med jorden idag. Ansvar intill tredje och fjärde led”, Bonniers litterära magasin, 1979, nr. 5, s. 320-322
  • Bergom-Larsson, Maria, “Kvinnorna och freden: några reflexioner kring ‘Elin Wägner. Dotter av Moder Jord’”, Bonniers litterära magasin, 1981, nr. 2, s. 109-112
  • Beskow, Gunnar, “Fred med jorden”, Svensk litteraturtidskrift, 1949, årg. 12, s. 106-111
  • Bexell, Peter, “Jonas Ekedahl och Elin Wägners andliga arv”, i Stina Fallberg Sundmark och Göran Lundstedt, red., Kyrkoliv i 1800-talets Sverige: festskrift till Oloph Bexell, Artos, Skellefteå, 2007
  • Björck, Staffan, Romanens formvärld. Studier i prosaberättarens teknik, Natur & Kultur, Stockholm, 1953 och senare upplagor
  • Björk, Monika och Kaijser, Eva, Svenska hem. En passionerad affär, Stockholmia Förlag, Stockholm, 2005 [åtskilliga hänvisningar till Elin Wägner och hennes verk]
  • Björkander-Mannheimer, Eva, “Låt oss ge rum åt en ny könsidentitet! Om Elin Wägner, Simone de Beauvoir och den ännu inte byggda staden”, Ord & Bild, 1979, årg. 88, nr. 6, s. 3-12
  • Björkenlid, Bertil, Kvinnokrav i manssamhälle. Rösträttskvinnorna och deras metoder som opinionsbildare och påtryckargrupp i Sverige 1902-21, ak.avh., Inst. för litteraturvetenskap, Uppsala universitet, 1982, s. 202-218, 233-252; omtryckt i Grattis! Pennskaftet 100 år, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 20, 2009, s. 33-42
  • Björklund, Ingeborg, “Bachofen och Elin Wägner”, Hertha, 1960, årg. 47, h. 6, s. 13, 28-29
  • Björkman-Goldschmidt, Elsa, red., Fogelstad. Berättelsen om en skola. P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm, 1956
  • Bohlin, Anna, “Den inre röstens emancipation: Fredrika Bremer och Elin Wägner”, Svensk kyrkotidning, 2008, nr. 11/12, s. 126-130
  • Bohlin, Anna, “Husmodern – en listig bedragare. Tidevarvet och K.J.”, i Anna Nordenstam, red., Nya röster. Svenska kvinnotidskrifter under 150 år, Gidlunds förlag, Möklinta, 2014, s. 135-154
  • Bohlin, Anna, Röstens anatomi: läsningar av politik i Elin Wägners Silverforsen, Selma Lagerlöfs Löwensköldtrilogi och Klara Johansons Tidevarvskåserier, Umeå universitet, Umeå, 2008
  • Bohlin, Anna, “Till Elin från Fredrika”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 195-201
  • Bohman, Ruth, Vi kvinnor i fredskampen, Symposion, Stockholm/Stehag, 1989
  • Borg, Alexandra, “Tankegångar. Staden och stadsvandringen hos Maria Sandel och Elin Wägner”, i Vandring och förvandling: förflyttning, förändring, framtid: Humanistdagarna vid Uppsala universitet 2004, Uppsala universitet, Uppsala, 2006
  • Boucht, Birgitta, “‘Att man så kan glömma’”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 115-119
  • Boye, Karin, “Elin Wägner. En översikt”, Ord & Bild, 1936, årg. 45, s. 415-426; omtryckt i förf:s Det hungriga ögat. Journalistik 1930/1936, red. Gunnar Ståhl, Legus, Stockholm, 1992, s. 127-145
  • Brandell, Gunnar, [om Elin Wägner], i förf:s Svensk litteratur 1900-1950, 2:a upplagan, Aldus/Bonniers, Stockholm, 1967, s. 70-73; omtryckt i Elin Wägner i litteraturhistorien, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 22, 2011, s. 25-28
  • Branting, Charlotte, “Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka”, Bergs krönika 1995, årg. 52, s. 19-20
  • Braw, Christian, “Wägner missförstod Småland”, Smålandsposten, 17 dec. 2007
  • Brödje, Catrine, “Bourdieu och tiotalets svenska litterära fält: kvinnliga författare i skuggan”, Häften för kritiska studier, 2001, årg. 34, nr. 1, s. 51-61
  • Brödje, Catrine, “Ett kvinnligt nätverk: Anna Lenah Elgström, Frida Stéenhoff och Elin Wägner”, i förf:s Ett annat tiotal. En studie i Anna Lenah Elgströms tiotalsprosa, Förlags AB Gondolin, Stehag, 1998, s. 172-179
  • Brödje, Catrine, “Kritiken och den nya kvinnan: exemplen Fredrik Böök, Anna Lenah Elgström och Elin Wägner”, Horisont, 2003, årg. 50, nr. 4, s. 13-20
  • Burman, Carina, K.J. En biografi över Klara Johanson, Albert Bonniers förlag, Stockholm, 2007 [åtskilliga hänvisningar till Elin Wägner, som var nära vän till K.J.]
  • Böök, Fredrik, “Elin Wägner”, i förf:s Resa kring svenska parnassen, Norstedts, Stockholm, 1926, s. 237-248; utdrag omtryckt i Grattis! Pennskaftet 100 år, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 20, 2009, s. 7-10
  • Cain, Betty och Swedler, Ulla, “Elin Wägner”, Swedish Book Review, 1999, nr. 1, s. 19-20
  • Cederblad, Carin, “Tre småländska författarinnor: Elin Wägner, Gertrud Lilja, Elisabeth Bergstrand-Poulsen”, Sörängsboken (årsskrift, Sörängens folkhögskolas elevförbund), Sörängens folkhögskola, Nässjö, 1941
  • Cederblad-Hansen, Carin, Pennskaftet och Väckarklocka: studieplan, LT, Stockholm, 1981
  • Claréus, Ingrid, “Elin Wägner och Women’s organization for world order”, i Kvinnolitteraturforskning: teorier och begynnelser, Uppsala, 1979, s. 73-79
  • Claréus, Ingrid, Ellen Key och Elin Wägner, Ellen Key-sällskapet, 1981, s. 2-15
  • Claréus, Ingrid, “Ett glödande pennskaft”, Parnass, 1994, nr. 2, s. 12-15
  • Claréus, Ingrid, m.fl., Vandring i Elin Wägners Stockholm, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 4, 1993, s. 1-12
  • Dahlquist-Ljungberg, Ann Margret, Till väckarklocka, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 6, 1995, s. 5-15
  • Dahlström, Britt, “Elin i Bangs brev”, i Elin och Bang: en livslång vänskap, Elin Wägner-Sällskapets skriftserie nr. 8, 1997, s. 13-19
  • Dahlström, Britt, “Inledning” till Elin Wägner, Norrtullsligan, En bok för alla, Stockholm, 1994, s. 3-6
  • Dahlström, Ingemar, “Elin Wägner och hennes Lilla Björka i Småland”, Kvällsstunden, 2 nov. 2007
  • Davidsson, Cecilia, “Årets stora läsupplevelse”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 177-182
  • Death, Sarah, “Afterword” till förf:s engelska översättning av Pennskaftet, Penwoman, Norvik Press, London, 2009, s. 213-217
  • Death, Sarah, “Att översätta Elin Wägner”, i Elin Wägner omläst, Högskolan i Växjö, 1993 (Scripta minora, 17), s. 57-63
  • Death, Sarah, “I hjärtats dragfria rum”, Parnass, 1994, nr. 2, s. 22-24
  • Death, Sarah, “Kan Pennskaftet bli Penwoman”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 59-64
  • Death, Sarah, “Sexual Politics and the Defeat of Sisterhood in Elin Wägner’s Släkten Jerneploogs framgång (The Rise of the House of Jerneploog)”, i Karin Westman Berg och Gabriella Åhmansson, red., Mothers – Saviours – Peacemakers. Kvinnolitteraturforskning IV, Kvinnolitteraturprojektet, Uppsala universitet, 1983, s. 125-144
  • Death, Sarah, “The Sleeping Fury: Symbol and Metaphor in Elin Wägner’s Silverforsen”, Scandinavica, 1985, årg. 24, nr. 2, s. 183-195
  • Death Sarah, “Symbol och metafor i Elin Wägners Silverforsen”, i Elin Wägner omläst, Högskolan i Växjö, 1993 (Scripta minora, 17), s. 4-12
  • Domellöf, Gunilla, “Elin Wägner”, i förf:s Mätt med främmande mått. Idéanalys av kvinnliga författares samtids¬mottagande och romaner 1930-1935, Gidlunds förlag, Hedemora, 2001, s. 217-258
  • Domellöf, Gunilla, Förenade i kampen för en ny värld, Elin Wägner-Sällskapets skriftserie nr. 18, 2007
  • Domellöf, Gunilla, “Kanonbildning. Exemplet Elin Wägner”, i Helga Kress, red., Litteratur og kjønn i Norden, Inst. for litteraturvitenskap, Islands universitet, Reykjavík, 1996, s. 523-530
  • Domellöf, Gunilla, “Opinionsbildningen i Tidevarvet 1923-1936. Upptakten och anknytningen till det liberalfeministiska arvet”, i Ebba Witt-Brattström och Lena Lennerhed, red., Kvinnorna skall göra det! Den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad – som idé, text och historia, Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola, 2003, s. 122-142
  • Domellöf, Gunilla, “Tidevarvsidéer i Elin Wägners roman ‘Dialogen fortsätter’”, i Anders Pettersson, Torsten Pettersson och Anders Tyrberg, red., Litteratur och verklighetsförståelse: idémässiga aspekter av 1900-talets litteratur, Inst. för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, 1999, s. 160-167
  • Edman, Stefan, “Fred med jorden”, Parnass, 1994, nr. 2, s. 42-43
  • Edman, Stefan, “Fred med jorden”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 145-151
  • Ekelund, Louise, “Elin Wägner på torpet Björkelund vid Vättern: en impressionistisk skiss”, Horisont, 1996, årg. 43, nr. 1, s. 64-66
  • Ekelund, Louise, “Om Björkelund, baddaren, Elin Wägner och andra”, i Ölmestads hembygdsförenings årsskrift, 2007, s. 7-28
  • Ekman, Kerstin, “Denna omutlighet under hattskrället”, Parnass, 1994, nr. 2, s. 8-11
  • Ekman, Kerstin, “Djup förtvivlan och ändå nyktert fredsarbete”, Bonniers litterära magasin, 1979, nr. 5, s. 322-325
  • Ekman, Kerstin, Mine Herrar … Om inträdestalen i Svenska Akademien, Norstedts, Stockholm, 1986, s. 243-246 [om Elin Wägners tal om Hans Larsson och Harry Martinsons om Wägner]
  • Ekström, Christina, “Är det dags att gräva ner svärdet?”, i Polväxling. Från patriarkat till partnersamhälle, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 21, 2010, s. 45-47
  • Enander, Crister, “Feminism och nazism: Elin Wägner och John Landquist”, i förf:s Ett skott i natten och andra litterära essäer, Carlssons, Stockholm, 2007, s. 123-134
  • Engdahl, Horace, “En roman om entusiasm och förälskelse”, inledning till Elin Wägner, Pennskaftet, red. Helena Forsås-Scott, Svenska Akademien och Bokförlaget Atlantis, Stockholm, 2003 (Svenska Akademiens klassikerserie), s. VII-XVI; pocketutgåva 2007; http://litteraturbanken.se/♯!forfattare/WagnerE/titlar/Pennskaftet/pdf
  • Engdahl, Horace, “Förord”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 17
  • Enge Swartz, Marianne, “Den heliga treenigheten”, Parnass, 1994, nr. 2, s. 44-45
  • Enge Swartz, Marianne, “Det första fotstegets moder – Elin Wägner 2009”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 19-23
  • Enge, Marianne, “Elin har fått sällskap”, Kulturrådet, 1992, nr. 5, s. 31-38
  • Enge Swartz, Marianne, “Elin Wägner”, Bergs krönika 1995, årg. 52, s. 7-17
  • Enge Swartz, Marianne, “Elin Wägner och polväxlingen”, i Polväxling. Från patriarkat till partnersamhälle, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 21, 2010, s. 6-17
  • Enge Swartz, Marianne, “Elin Wägner-sällskapet”, Bergs krönika 1995, årg. 52, s. 18-19
  • Enge Swartz, Marianne, “I Elins sällskap”, Parnass, 1994, nr. 2, s. 61
  • Enge Swartz, Marianne, “Jag går i mörksens dalgång”, Parnass, 1994, nr. 3, s. 37 [om Barbro Alvings reaktion på Harry Martinsons inträdestal i Svenska Akademien]
  • Enge Swartz, Marianne, “Kvinnornas tack till Elin Wägner”, Parnass, 1996, nr. 4/5, s. 42-43
  • Enge Swartz, Marianne, “Solveig och Elin Wägner-sällskapet”, i Sofia Ask och Gunilla Byrman, red., Stark kvinna på sju bokstäver. Vänskrift till Solveig Hammarbäck 2006, Växjö universitet, Växjö, 2006, s. 33-34
  • Enge Swartz, Marianne, “Som en knytnäve är hennes hjärta: Elin Wägner – med engagemanget som drivkraft”, i Ami Lönnroth, red., Empati och engagemang: en kvinnolinje i svensk journalistik, Tusculum, Enhörna, 2008, s. 116-128
  • Enge Swartz, Marianne och Swartz, Per-Olof, Elin Wägner håller tal – om Siri Derkert och hennes staty av Elin Wägner, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 24, 2014
  • Englund, Boel och Kåreland, Lena, Rätten till ordet. Skrivande stockholmskvinnor 1880-1920, Carlssons, Stockholm, 2008
  • Eskilsson, Lena, Drömmen om kamratsamhället: Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad 1925-35, Carlssons, Stockholm, 1991
  • Fjelkestam, Kristina, Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga lesbianer. Modernitetens litterära gestalter i mellankrigstidens Sverige, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag, 2002
  • Fogelklou, Emilia, “Två kvinnor mötas”, Idun, 1950, nr. 50, s. 37, 52-53, 55, 61 [om brevväxlingen Elin Wägner – Klara Johanson]
  • Forsgren, Peter, “Elin Wägners mödrar och historiens vindar”, i Polväxling. Från patriarkat till partnersamhälle, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 21, 2010, s. 31-38
  • Forsgren, Peter, I vansklighetens land. Genus, genre och modernitet i Elin Wägners smålandsromaner, Makadam förlag, Göteborg, 2009
  • Forsgren, Peter, “Kvinnan, mannen och den moderna utvecklingen: Modernitet och genus i Elin Wägners och Ludvig Nordströms författarskap”, HumaNetten, nr. 29, hösten 2012, s. 20-27 (http://lnu.se/polypoly_fs/1.88462!Nr_29.pdf)
  • Forssell, Lars, “Elin Wägner och ‘Pennskaftet’”, i förf:s Loggbok. Artiklar om litteratur och kultur 1944-91, Hägglunds, Stockholm, 1996, s. 86-89; omtryckt i Grattis! Pennskaftet 100 år, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 20, 2009, s. 43-46
  • Forsström, Margit, “Ett eget hem”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 131-136
  • Forsås-Scott, Helena, “August Strindberg, the New Woman and Elin Wägner”, Women: A Cultural Review, 1999, årg. 10, nr. 1, s. 78-86
  • Forsås-Scott, Helena, “Bibeln, kvinnan och romanen. En studie av Elin Wägners Åsa-Hanna”, Samlaren, 1986, årg. 107, s. 35-57
  • Forsås-Scott, Helena, “Eftervärld och samtid inför Elin Wägners skönlitterära texter”, i Elin Wägner omläst, Högskolan i Växjö, 1993 (Scripta minora, 17), s. 67-77
  • Forsås-Scott, Helena, “Elin Wägner”, i Ann-Charlotte Gavel Adams, red., Dictionary of Literary Biography, Vol. 259: Twentieth Century Swedish Writers before World War II, Gale Group, Detroit, San Francisco, London, Woodbridge CT, 2002, s. 268-277
  • Forsås-Scott, Helena, “Elin Wägner (1882-1949)”, i förf:s Swedish Women’s Writing 1850-1995, The Athlone Press, London och Atlantic Highlands, New Jersey, 1997, s. 70-87
  • Forsås-Scott, Helena, “Elin Wägner: Feminism and the Environment”, Swedish Book Review, 1997 Supplement, s. 40-44, samt utdrag ur Tusen år i Småland och Väckarklocka, översatta av Sarah Death, s. 45-52
  • Forsås-Scott, Helena, “‘En kvinnas självbiografi’. Om Elin Wägners romankonst”, Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1985, årg. 6, nr. 3, s. 3-16
  • Forsås-Scott, Helena, “Förord” till Elin Wägner, Väckarklocka, Albert Bonniers Förlag, Stockholm, 2007 (Bonniers klassiker), s. 5-26
  • Forsås-Scott, Helena, “Förord” till Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder, Elin Wägner, Bonniers, Stockholm, 2003, s. 7-23
  • Forsås-Scott, Helena, “Gasmaskmadonnan. Om Elin Wägner”, i Elisabeth Møller Jensen, red., Nordisk kvinnolitteraturhistoria, del III, Bra Böcker, Höganäs, 1996, s. 174-178; omtryckt i Marianne Enge Swartz, red. Elin Wägner i litteraturhistorien, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 22, 2011, s. 50-55; www.nordicwomensliterature.net
  • Forsås-Scott, Helena, “Inledning” till Elin Wägner, Vad tänker du, mänsklighet? Texter om feminism, fred och miljö, red. Helena Forsås-Scott, Norstedts, Stockholm, 1999, s. 13-60
  • Forsås-Scott, Helena, “Kvinnoroll och kvinnosak. En studie i Elin Wägners romankonst”, Samlaren, 1983, årg. 104, s. 7-20
  • Forsås-Scott, Helena, “Modernitet, ekofeminism, text: En narratologisk studie av Tusen år i Småland”, i Att berätta historia: Tusen år i Småland sextio år efteråt, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 10, 1999, s. 7-26
  • Forsås-Scott, Helena, “Narratologi i kontext. Elin Wägners Tusen år i Småland, berättandet och civilisationskritiken”, Tidskrift för litteraturvetenskap, 2001, årg. 30, nr. 1, s. 70-94
  • Forsås-Scott, Helena, “Nuet och framtiden”, i Elin Wägner i litteraturhistorien, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 22, 2011, s. 58-66
  • Forsås-Scott, Helena, “Nya vindar. Elin Wägner-sällskapet konstruerar ‘Elin Wägner’ i Bergsluft”, i Sofia Ask och Gunilla Byrman, red., Stark kvinna på sju bokstäver. Vänskrift till Solveig Hammarbäck 2006, Växjö universitet, Växjö, 2006, s. 35-44
  • Forsås-Scott, Helena, “‘Reading and Writing Our Own Tongue’: The Examples of Elin Wägner and Karin Boye”, Women’s Studies International Forum, 1986, årg. 9, nr. 4, s. 355-361
  • Forsås-Scott, Helena, Re-Writing the Script: Gender and Community in Elin Wägner, Norvik Press, London, 2009; 2:a rev. uppl., 2014
  • Forsås-Scott, Helena, “Samförstånd och samarbete: Elin Wägner och Flory Gate”, i Flory Gate 1904-1998, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 9, 1998, s. 9-16
  • Forsås-Scott, Helena, “Småland mitt i världen. En läsning av Svalorna flyga högt”, i Elin Wägner omläst, Högskolan i Växjö, 1993 (Scripta minora, 17), s. 13-33
  • Forsås-Scott, Helena, “Swedish Literature of Preparedness and Feminist Pacifism: The Example of Elin Wägner”, Proceedings of the Ninth Biennial Conference of the British Association of Scandinavian Studies, University of East Anglia, Norwich, 1991, s. 97-111
  • Forsås-Scott, Helena, “The Revolution that Never Was: The Example of Elin Wägner”, The European Legacy, 1996, årg. 1, nr. 3, s. 914-919
  • Forsås-Scott, Helena, “The Voice of Elin Wägner: Kvarteret Oron”, i Maggie Alison och Anne White, red., Women’s Voice in Literature and Society, University of Bradford, Bradford, [1992] (Bradford Occasional Papers, 11), s. 41-58
  • Forsås-Scott, Helena, “Texts for Change: Constructing Feminine Citizenship”, i C. Claire Thomson och Elettra Carbone, red., Love and Modernity: Scandinavian Literature, Drama and Letters. Essays in Honour of Professor Janet Garton, Norvik Press, London, 2014, s. 215-229
  • Forsås-Scott, Helena, “‘Tänk själv, säger denna bok’. Om Elin Wägners Väckarklocka”, i Ebba Witt-Brattström och Lena Lennerhed, red., Kvinnorna skall göra det! Den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad – som idé, text och historia, Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola, 2003, s. 23-48
  • Forsås-Scott, Helena, “Vems är rösten? Berättare, genus och auktoritet i tre romaner”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 183-194
  • Forsås-Scott, Helena, “Verbal Power, Visual Power and the Construction of Feminine Subjectivity: Elin Wägner’s Norrtullsligan (The Norrtull Gang) as Prose Fiction and Film”, i Ebba Witt-Brattström, red., The New Woman and the Aesthetic Opening: Unlocking Gender in Twentieth-Century Texts, Södertörn Academic Press, Södertörns högskola, 2004, s. 83-100
  • Forsås-Scott, Helena, “Vikten av att vägra vänja sig”, Parnass, 1994, nr. 2, s. 4-7
  • Frangeur, Renée, Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Striden om yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige, Arkiv Förlag, Lund, 1998
  • Friholt, Erni, “Hur har vi förvaltat arvet efter Elin?”, Vi mänskor, 1996, årg. 49, nr. 2, s. 14-15
  • Friholt, Erni, “Lyckades Elin Wägner väcka oss?”, Vi mänskor, 2009, nr. 2, s. 22
  • Frängsmyr, Tore, “Kvinnligt medborgarskap”, i förf:s Svensk idéhistoria: bildning och vetenskap under tusen år, del 2, Natur & Kultur, Stockholm, 2000, s. 267-279
  • Fuchs, David, “Elin Wägners Lilla Björka: antikvarisk medverkan i samband med återställande av ursprunglig utbyggnad på Björka Norregård 2:8 i Bergs socken, Växjö kommun”, Smålands museum, Växjö, 2011
  • Gate, Flory, “Fred med jorden”, Fogelstadförbundet, 1962, årg. 19, nr. 3/4, s. 1-4
  • Gate, Flory, “Jorden en källa till liv”, Hertha, 1994, årg. 81, nr. 2, s. 3-6
  • Gate, Flory, “Några ord om Fred med jorden”, inledning till Elin Wägner och Elisabeth Tamm, Fred med jorden, Arkturus, Knivsta, 1985, s. 5-13
  • Gate, Flory, “Wägner-firande utanför Berg”, Bergs krönika 1982, s. 10
  • Gate, Flory, intervju med Britt Mossberg, Jorden är grunden…, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 1, [u.å.], s. 1-7
  • Gate, Flory, intervju med Eva-Maria Fasth, “Fogelstad – feminismen som ger eko”, Kvinnobulletinen, 1988, nr. 1-2, s. 38-39
  • Glans, Sigurd, År100dets svenskar: hundra kvinnor och män från 1900-talet som går till historien, Norstedts, Stockholm, 1998
  • Goldman, Anita, “Kvinnan mot staten. Om Elin Wägner”, i förf:s Jag bor bredvid paradiset, Natur & Kultur, Stockholm, 2002, s. 136-142
  • Grände, Malin, “Författarna och modet”, Parnass, 2013, nr. 1, s. 3-49
  • Gunnarsson, Ann-Christin, “Ett Pennskaft med attityd”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 65-71
  • Hackman, Boel, Elin Wägner, Albert Bonniers Förlag, Stockholm, 2005
  • Hallström, Anna, “Elin Wägner – radikal civilisationskritiker och visionär”, Forum för antroposofi, 2008, nr. 1, s. 38-40
  • Hammarbäck, Solveig, “Från Karin till Elin”, Parnass, 1994, nr. 2, s. 28-29
  • Hammarbäck, Solveig, “Från Pennskaft till Väckarklocka. Elin Wägners bildningsväg”, i Universitet 2000. Föreläsningar hållna under humanistdagarna 15-16 oktober 1999, Inst. för humaniora, Växjö universitet, 1999, s. 29-35; även elektroniskt publ. http://www.hum.vxu.se/publ/humanetten/nummer5/art9906.html
  • Hammarbäck, Solveig, “Tio stimulerande år på Lilla Björka”, Bergs krönika 2005, s. 32-35
  • Hammarbäck, Solveig, “Vid protokollet: Elin Wägner”, i Språkbruk, grammatik och språkförändring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, Inst. för nordiska språk, Lunds universitet, 1994, s. 47-53
  • Hammarström, Tommy, “Låt oss äntligen teckna under Elin Wägners fredstraktat!”, Bonniers litterära magasin, 1979, nr. 5, s. 325-327
  • Hansson, Annika, “I tidig kamp för klimatet”, Göteborgs-Posten, 21 okt. 2007
  • Harrie, Ivar, “Dagens porträtt”, Hertha, 1940, s. 132-133
  • Harrie, Ivar, “Pennskaftet Elin Wägner”, Fred och frihet, 1964, årg. 38, nr. 3, s. 5-7
  • Heddelin, Bertil, “Tack, Ulla Isaksson, här är de opublicerade breven från Sven till Elin Wägner!”, Minnen från Helsingborg och dess skola, häfte 50, 1983, s. 60-75
  • Hedlund, Tom och Palme, Ulrika, “Vägen mellan Gammelrödja och Ljungheda”, i förf:s På diktens vägar genom Sverige, Ordfront, Stockholm, 1998, s. 120-124
  • Hedström Huveröd, Susel, “Ellen Key och Elin Wägner: inblick i en trettonårig brevväxling”, i Siv Hackzell, red., Ny syn på Ellen Key, Bembo bok, Nacka, 2000, s. 20-34
  • Heggestad, Eva, “Civilisationens utpost i Vasastan”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 37-45
  • Heggestad, Eva, “’Män må icke under någon förevändning taga plats i damkupé’: civilisationskritik och utopi i Elin Wägners Norrtullsligan”, i Carl Reinhold Bråkenhielm och Torsten Pettersson, red., Modernitetens ansikten, Nya Doxa, Nora, 2001, s. 43-59; i något reviderad version i förf:s En bättre och lyckligare värld. Kvinnliga författares utopiska visioner 1850-1950, Brutus Östlings bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag, 2003, s. 83-97; också i Åsa Arping och Anna Nordenstam, red., Genusvetenskapliga litteraturanalyser, Studentlitteratur, Lund, 2010, s. 141-145
  • Heggestad, Eva, “Noras döttrar och alternativet till dockhemmet: familjen i några kvinnliga 1900-talsromaner”, i Susanne Larsson-Krieg, red., Myter och motiv, Natur & Kultur i samarbete med Svensklärarföreningen, Stockholm, 1995, s. 170-183 [om Norrtullsligan och Pennskaftet]
  • Henschen, Ingegerd, “Symbol och klartext hos Elin Wägner”, Fred och frihet, 1964, årg. 38, nr. 3, s. 2-4
  • Hermelin, Carin, “Tidevarvet”, Fred och frihet, 1964, årg. 38, nr. 3, s. 7-8
  • Hermodsson, Elisabeth, “Myternas bottnar”, i Gör dig synlig, 1980; omtryckt i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 152-154
  • Hermodsson, Elisabet, “Myternas bottnar – som blivit själsbottnar”, Parnass, 1994, nr. 2, s. 38-40
  • Hermodsson, Elisabet, “Svalornas svirr och kvinnomakt”, i förf:s Ord i kvinnotid. Essäer, polemik och dagliga blad, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1979, s. 46-48 [om Svalorna flyga högt; ursprungligen i Göteborgs-Posten 1976]
  • Hermodsson, Elisabet, “Till Florys minne”, i Flory Gate 1904-1998, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 8, 1998, s. 25-30
  • Hillström, Magdalena, “Elin Wägner och det omöjligas konst”, i Annika Alzén och Johan Hedrén, red., Kulturarvets natur, B. Östlings bokförlag Symposion, Eslöv, 1998, s. 261-284
  • Hirdman, Yvonne, “Feminismens dilemma: variationer på ett (oändligt) tema”, i Att se det osedda: vänbok till Ann-Sofie Ohlander, Hjalmarson & Högberg, Stockholm, 2006
  • Hjort, Daniel, “Inledning” till Elin Wägner, Norrtullsligan; Svalorna flyga högt; ur Väckarklocka, Bonniers, Stockholm, 1969 (Svalans svenska klassiker), s. 5-8
  • Holm, Birgitta, “Det bortkomna brevet: en röst ur seklets början”, Samlaren, 1996, s. 79-84 [om John Landquists förhållande med Maria von Platen och hur detta avbröts då han träffade Elin Wägner]
  • Holm, Birgitta, “‛För oss var allt gemensamt’: John Landquist och den nya kvinnan”, Litterär kalender, 2012, s. 40-55
  • Holm, Birgitta, “Kvinnans kärlek och kvinnans verk”, i förf:s Tusen år av ögonblick. Från den heliga Birgitta till den syndiga, Bonniers, Stockholm, 2002, s. 149-160 [om Norrtullsligan]
  • Holm, Birgitta, “Kvinnlig sammanhållning fri från definitioner: om Ellen Key, Selma Lagerlöf och Elin Wägner”, Litterär kalender, 2005, s. 164-178
  • Hyltén-Cavallius, Ragnar, “Fortsatt utländskt samarbete. – Elin Wägner”, i förf:s Följa sin genius, Lars Hökerbergs bokförlag, Stockholm, 1960, s. 261-269
  • Hägg, Göran, [om Elin Wägner], Den svenska litteraturhistorien, Wahlström & widstrand, Stockholm, 1996, s. 429-431; omtryckt i Elin Wägner i litteraturhistorien, Elin Wägner-sällskapets småskrifter nr 22, 2011, s. 56-57
  • Höjer, J. Axel, “Elin Wägner och kriget”, Fred och frihet, 1964, årg. 38, nr. 3, s. 12-16
  • Höjer, Signe, Eldsjälar i fredens tjänst, LT, Stockholm, 1986 [behandlar förutom Elin Wägner Fredrika Bremer, Ellen Key, Selma Lagerlöf, Matilda Widegren, Anna Lindhagen och Kerstin Hesselgren]
  • Höjer, Signe, “Visa tålamod – det farligaste vi kan ta oss till”, Fogelstadsförbundet, 1974, årg. 31, nr. 4, s. 5-7
  • Ingelstam, Margareta, “Inledning” till Elin Wägner, Tusen år i Småland, Proprius, Stockholm, 1964, s. 7-12
  • Isaksson, Ulla, “Elin Wägner”, i Lars Ardelius och Gunnar Rydström, red., Författarnas litteraturhistoria, del II, Författarförlaget, Stockholm, 1978, s. 424-435
  • Isaksson, Ulla, “Historien om Linnea Johansson: Elin Wägners vän och hushållerska genom livet”, Läsfemina, 1981, nr. 1, s. 10-13
  • Isaksson, Ulla, “Som en knytnäve är hennes hjärta”, Parnass, 1994, nr. 2, s. 34-37
  • Isaksson, Ulla och Linder, Erik Hjalmar, Elin Wägner, Bonniers, Stockholm, 2003 [nyutgåva av biografin från 1977-1980, med rättelser, kronologi och verkregister]
  • Isaksson, Ulla och Linder, Erik Hjalmar, Elin Wägner. 1882-1922: Amason med två bröst, Bonniers, Stockholm, 1977
  • Isaksson, Ulla och Linder, Erik Hjalmar, Elin Wägner. 1922-1949: Dotter av Moder Jord, Bonniers, Stockholm, 1980
  • Isaksson, Ulla och Linder, Erik Hjalmar, “Elin Wägner: den visionära samhällstänkaren”, Tiden, 1988, nr. 3, s. 152-162
  • Isaksson, Ulla och Linder, Erik Hjalmar, “Genombrott för ungt pennskaft. Ett kapitel ur Elin Wägners historia”, Artes, 1976, årg. 2, nr. 1, s. 107-120
  • Isaksson, Ulla och Linder, Erik Hjalmar, “Kapitlet om Moder Jord”, Bonniers litterära magasin, 1979, nr. 5, s. 307-315
  • Jannes, Elly, “Den sommaren läste jag… Elly Jannes berättar om Elin Wägners Väckarklocka”, Hertha, 1958, årg. 45, nr. 5, s. 11, 13, 15
  • Jarlbrink, Johan, “Pennskaftet är reporter”, i förf:s Det våras för journalisten: symboler och handlingsmönster för den svenska pressens medarbetare från 1870-tal till 1930-tal, Kungliga biblioteket, Stockholm, 2009, s. 162-177
  • Johanson, Klara, “Elin Wägners romanform. Silverforsen”, i förf:s Kritik, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1957, s. 147-149
  • Johansson, Anton, “Elin Wägner: 1882-1949”, i Årsbok. Smålands gille i Göteborg, 1999
  • Johansson, Sven-Erik, “Från härskarekonomi till partnerskapsekonomi”, i Polväxling. Från patriarkat till partnersamhälle, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 21, 2010, s. 48-54
  • Jonsson, Bibi, Blod och jord i trettiotalet. Kvinnorna och den antimoderna strömningen. Carlsson, Stockholm, 2008
  • Jonsson, Bibi, “Blod och jord i trettiotalets kvinnliga litteratur: presentation av ett nytt forskningsprojekt”, Tidskrift för litteraturvetenskap, 2002, årg. 31, nr. 1, s. 82-91
  • Jonsson, Bibi, I den värld vi drömmer om. Utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner, Werstam, Löderup, 2001; ak. avh., Inst. för litteraturvetenskap, Lunds universitet
  • Jonsson, Bibi, “Inledning” till Att berätta historia: Tusen år i Småland sextio år efteråt, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 10, 1999, s. 2-6
  • Jonsson, Bibi, “Kärlek och utopi hos Elin Wägner”, i Helga Kress, red., Litteratur og kjønn i Norden, Inst. for litteraturvitenskap, Islands universitet, Reykjavík, 1996, s. 422-427
  • Jonsson, Bibi, “Kärleken är det viktigaste av allt”, Parnass, 1994, nr. 2, s. 25-27
  • Jonsson, Bibi, “Ragnarök eller paradis – dystopi eller utopi i Elin Wägners Väckarklocka”, i Janet Garton och Michael Robinson, red., On the Threshold: New Studies in Nordic Literature, Norvik Press, Norwich, 2002, s. 308-315
  • Jonsson, Bibi, “Vänskap och solidaritet”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 97-102
  • Josefson, Eva-Karin, “Pojkarna tar gärna på sig ett nytt nummer i meccano”, Parnass, 1994, nr. 2., s. 19-21
  • Jörgensdotter, Anna, “Sommarpredikan”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 161-164
  • Jörgensdotter, Anna, “Till min dotter via Elin”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 211-215
  • Key, Ellen, “Livet innehåller långt större frågor än rösträtten” [Keys förord till den tyska utgåvan av Pennskaftet, 1914, här övers. av Per-Olof Swartz], Grattis! Pennskaftet 100 år, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 20, 2009, s. 4-6
  • Kjersén Edman, Lena, 52 kvinnliga författare, Bibliotekstjänst, BTJ förlag, Lund, 2007
  • Knutsson, Ulrika, “Mer hårding än helgon. Elin Wägner”, i förf:s Kvinnor på gränsen till genombrott. Grupporträtt av Tidevarvets kvinnor, Albert Bonniers Förlag, Stockholm, 2004, s. 154-176
  • Kurz, Irene, “Väckarklockan”, Fred och frihet, 1964, årg. 38, nr. 3, s. 19-20
  • Landquist, John, “Elin Wägner”, i förf:s Möten, Aldus/Bonniers, Stockholm, 1966, s. 170-200; också som John Landquist minns Elin Wägner, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 5, 1994
  • Larsson, Inger, “‘…och så får jag en så stor och konstig gammal människa att syssla med’”, Parnass, 1994, nr. 2, s. 30-33
  • Larsson, Inger, Text och tolkning i svenska författarbiografier. Elin Wägners Selma Lagerlöf, Elisabeth Tykessons Atterbom och Fredrik Bööks Verner von Heidenstam, ak. avh., Gidlunds, Hedemora, 2003
  • Larsson, Kerstin, Åsa-Hanna och Elida från gårdar – Enhetssträvan och sammanhållande element i Elin Wägners och Irja Browallius’ romaner, Högskolan i Växjö, Växjö, 1991 (Scripta minora, 11)
  • Lenhoff, Sven, “Gatunamnen berättar: några exempel från stiftsstaden Växjö”, Växjö Stifts hembygdskalender 2010/2011, s. 92-95
  • Leppänen, Katarina, “At Peace with Earth – Connecting Ecological Destruction and Patriarchal Civilisation”, Journal of Gender Studies, 2004, årg. 13, nr. 1, s. 37-47
  • Leppänen, Katarina, “Elin Wägner: om historia, könspsykologi och ekologi”, i Ulla M. Holm, red., Om samtal. En nordisk antologi, Göteborg, 2002, s. 193-210
  • Leppänen, Katarina, Elin Wägner’s Alarm Clock: Ecofeminist Theory in the Interwar Era, Lexington Books, Lanham, Maryland, 2007
  • Leppänen, Katarina, “Rasförtryck och kvinnokamp”, i Klara Arnberg, Fia Sundevall och David Tjeder, red., Könspolitiska nyckeltexter, 1: Från äktenskapskritik till sexualupplysning 1839-1930, Makadam, Göteborg, 2012, s. 223-227, 228-232
  • Leppänen, Katarina, Rethinking Civilisation in a European Feminist Context: History, Nature, Women in Elin Wägner’s Väckarklocka, ak. avh., Gothenburg Studies in the History of Science and Ideas, 18, Göteborgs universitet, 2005
  • Leppänen, Katarina, “Utopiska inslag i Väckarklocka”, i Johan Kärnfelt och Sven-Eric Liedman, red., Om utopier: en vänbok till Nils Eriksson, Inst. för idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet, 2002, s. 99-112
  • Leppänen, Katarina, “Är civilisationen onaturlig? Några reflektioner kring Elin Wägners och Rosa Mayreders civilisationsakritik”, i Ebba Witt-Brattström och Lena Lennerhed, red., Kvinnorna skall göra det! Den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad – som idé, text och historia, Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola, 2003, s. 9-22
  • Levin, Hjördis, Kvinnorna på barrikaden. Sexualpolitik och sociala frågor 1923-36, Carlssons, Stockholm, 1997
  • Lille, Martha, “Elin Wägner: pennskaftet, författarinnan, sierskan”, Astra, 1978, nr. 2, s. 6-7, 9
  • Lindberger, Örjan, “Hjärtat och nycklarna. Några synpunkter på Elin Wägners författarskap”, Bonniers litterära magasin, 1949, årg. 8, nr. 4, s. 271-278
  • Linder, Erik Hjalmar, “Elin Wägner”, i förf:s Fyra decennier av nittonhundratalet (del 8 av Henrik Schück och Karl Warburg, Illustrerad svensk litteraturhistoria), Natur & Kultur, Stockholm, 1949, s. 90-106; omtryckt i Elin Wägner i litteraturhistorien, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 22, 2011, s. 4-24; avsnittet om Pennskaftet omtryckt i Grattis! Pennskaftet 100 år, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 20, 2009, s. 11-14. En kortare – och mindre uppskattande – version av Linders artikel från 1949 trycktes i samme förf:s Fem decennier av nittonhundratalet, del I, Natur & Kultur, Stockholm, 1965, s. 118-130.
  • Linder, Erik Hjalmar, “Om Väckarklocka”, inledning till Elin Wägner, Väckarklocka, Delfinserien, Bonniers, Stockholm, 1978, s. 7-11
  • Linderås, Anne Marie, “Elin Wägners 100-årsdag”, Bergs Krönika 1982, s. 3-5 [omarbetad version av artikel som ursprungligen publicerades i Smålands-Posten]
  • Lindholm, Margareta, “En modern samhällsmoderlighet?: om Elin Wägners och Alva Myrdals idéer under 1930-talet”, i Annika Baude och Cecilia Runnström, red., Kvinnans plats i det tidiga välfärdssamhället, Carlssons förlag i samarbete med Arbetslivscentrum, Stockholm, 1994, s. 11-19
  • Lindholm, Margareta, Talet om det kvinnliga. Studier i feministiskt tänkande i Sverige under 1930-talet, ak.avh., Inst. för sociologi, Göteborgs universitet, 1990. I reviderad form: Elin Wägner och Alva Myrdal. En dialog om kvinnorna och samhället, Anamma, Göteborg, 1992
  • Lindqvist, Karl, “Att göra Livia värdig – persongestaltning och symbolik i Elin Wägners roman Vinden vände bladen”, i Elin Wägner omläst, Högskolan i Växjö, 1993 (Scripta minora, 17), s. 34-56
  • Lindqvist, Karl, “Att undervisa om Elin Wägner”, i Elin Wägner omläst, Högskolan i Växjö, 1993 (Scripta minora, 17), s. 81-82
  • Lindqvist, Karl, “Den gestaltade avsikten”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 103-114
  • Lindqvist, Karl, “Elin Wägner: sierska och amason”, i Ingrid Nettervik, Karl Lindqvist och Claes Evenäs, red., Författare i Småland, Carlssons, Stockholm, 1998, s. 82-98
  • Lindqvist, Karl, Individ, grupp, gemenskap. Studier i de unga tiotalisternas litteratur, ak.avh., Inst. för litteraturvetenskap, Uppsala universitet, 1980
  • Lindqvist, Karl, “I sin egen tid är de ensamma, udda, utanför”, Parnass, 1994, nr. 5, s. 38-39
  • Lindqvist, Märta, “Elin Wägner”, i förf:s Människor, AB Skoglunds bokförlag, Stockholm, 1938, s. 31-49
  • Ljungquist, Ivar, “Elin Wägner”, i förf:s Kampen om läsarna. Ur Dagens Nyheters historia 1889-1921, Del II, Albert Bonniers Förlag, Stockholm, 1953, s. 411-413
  • Lundgren, Kristina och Ney, Birgitta, “Elin Wägner – en mångsidig publicist”, i Kristina Lundgren och Birgitta Ney, red., Tidningskvinnor 1690-1960, Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 103-111
  • Löfgren, Britta, Hemarbete som politik. Diskussioner om hemarbete, Sverige 1930-40-talen, och tillkomsten av Hemmens forskningsinstitut, ak. avh., Inst. för historia, Stockholms universitet, 1993, s. 124-145 [kap. 6, “Köksstudier som civilisationskritik”]
  • Lönnroth, Ami, “Inlevelsejournalistik i motvind”, i Anna Nordenstam, red., Nya röster. Svenska kvinnotidskrifter under 150 år, Gidlunds förlag, Möklinta, 2014, s. 189-198
  • Martinson, Harry, Elin Wägner, inträdestal i Svenska Akademien, Norstedts, Stockholm, 1949; omtryckt i Lotta Lotass och Bo Svensén, red., Minnet av företrädaren: aderton inträdestal i Svenska Akademien, Svenska Akademien och Atlantis, Stockholm, 2012, s. 287-300
  • Merchant, Carolyn med Peterson, Abby, “Peace with the Earth: Women and the Swedish Environment”, Carolyn Merchant, Earthcare: Women and the Environment, Routledge, New York, 1996, s. 167-184 [kap. som bl.a. tar upp Elin Wägners och Flory Gates insatser]
  • Moberg, Eva, “Om det inte är för sent”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 203-210
  • Ney, Birgitta, “Kvinnobulletinen och kvinnokampens befriande skratt”, i Anna Nordenstam, red., Nya röster. Svenska kvinnotidskrifter under 150 år, Gidlunds förlag, Möklinta, 2014, s. 173-188
  • Ney, Birgitta, “Osynliga förbindelser: Om kvinnliga journalisters dolda insats i rösträttskampen”, i Christer Jönsson, red., Rösträtten 80 år, Justitiedepartementet, Stockholm, 2001, s. 33-42
  • Nilsson, Ada, Barrikaden valde oss. 25 år ur en kämpande förenings historia, Axel Holmströms förlag, Stockholm, 1940
  • Nordlund, Anna, “Ett komplicerat modersarv”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 171-176
  • Nordquist, Gullög, “Kvinnors makt och vanmakt i antikens Grekland”, i Polväxling. Från patriarkat till partnersamhälle, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 21, 2010, s. 18-29
  • Nordström, Ingrid, Det kommer att gå bra för er. Kvinnor i Stockholmsromaner omkring 1920, Stockholmia Förlag, 2005, s. 21-41 [kap. om Elin Wägners Kvarteret Oron]
  • Norén, Kjerstin, “‘Om du går, ska jag ge dig tio år av mitt liv’. Ett kärleksförhållandes ansikten: sex romaner om Elin Wägners möte med Sigfrid Siwertz”, i Ingrid Holmquist och Ebba Witt-Brattström, red., Kvinnornas litteraturhistoria, del II, Författarförlaget, Stockholm, 1983, s. 106-119; omtryckt i Elin Wägner i litteraturhistorien, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 22, 2011, s. 31-41
  • Olsson, Bernt och Algulin, Ingemar, [om Elin Wägner], i förf:s Litteraturens historia i Sverige, Norstedts, Stockholm, 1987, s. 388-391; motsvarande text från utgåvan 1991 omtryckt i Elin Wägner i litteraturhistorien, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 22, 2011, s. 48-49
  • Paulsson, Ester och Landquist, John, “Elin Wägners barndom. Ett replikskifte”, Svensk litteraturtidskrift, 1949, årg. 12, s. 148-160
  • Pehrsson, Kajsa och Åkerman, Brita, “‘Dagen är äntligen här’. Kvinnogrupper – splittrade, eniga, tillsammans”, i Brita Åkerman m. fl., Vi kan, vi behövs! – Kvinnorna går samman i egna föreningar, Förlaget Akademilitteratur, Stockholm, 1983, s. 191-216
  • Peterson, Abby, “Elin Wägner and Radical Environmentalism in Sweden: The Good Earthworm”, Environmental History Review, 1994, årg. 18, nr. 3, s. 59-74
  • Peterson, Thage G., “Kärleken till hembygden”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 137-143
  • Peterson, Thage G., Resan mot Mars, anteckningar och minnen. Albert Bonniers Förlag, 1999 [Elin Wägner har ett eget avsnitt i kapitlet “Folket i Berg” men finns även omnämnd i andra delar av boken]
  • Peterson, Thage G., Resan till Berg. Ska hela Sverige leva? – En tidsresa. Albert Bonniers Förlag, 2000 [Kapitel IV, “Vandringarna”, berättar om Elin Wägner och Lilla Björka]
  • Pharmanson, Kerstin, “Elin Wägner i gymnasieantologierna”, i Elin Wägner omläst, Högskolan i Växjö, 1993 (Scripta minora, 17), s. 83-84
  • Planefors, Per-Inge, Utan gränser: Fredrika Bremer, Ellen Key och Elin Wägner, Ellen Keyinstitutet, Ödeshög, 2006
  • Qvarnström, Sofi, Motståndets berättelser. Elin Wägner, Anna Lenah Elgström, Marika Stiernstedt och första världskriget, Gidlunds förlag, Hedemora/Möklinta, 2009
  • Reimers, Gerd, “Barndomshem för snillen. Tusen år i Småland: Elin Wägner (1882-1967)” [sic], i förf:s Lärdom och idyll, Natur & Kultur, Stockholm, 1993, s. 128-136
  • Rydelius, Ellen, “En småländsk prästgård”, Bergs prästgård på Elins tid, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 11, 2000, s. 2-10; tidigare i förf:s Leva randigt, 1951
  • Rydh, Hanna, “Elin Wägner och Fredrika Bremer”, Hertha, 1949, s. 14-15, 21 s. 3-8
  • Sangregorio, Inga-Lisa, “Vad gör vi nu Elin?”, Kvinnobulletinen, 1996, nr. 1, s. 10
  • Schlaug, Birger, “Det är lättare att slåss än att tänka…”, Miljömagasinet, årg. 26, nr. 10, 10 mars 2006, s. 10-11; också elektroniskt på http://schlaug.blogspot.com/2007/02/ess-lskade-elin.html
  • Schlaug, Birger, “Elin Wägner – den modiga föregångaren”, Miljömagasinet, årg. 26, nr. 2, 13 jan. 2006, s. 6-7; också elektroniskt på http://schlaug.blogspot.com/2007/02/ess-lskade-elin.html
  • Schlaug, Birger, “En uppfordrande väckarklocka”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 165-170
  • Schlaug, Birger, “Kampen för kvinnans frihet”, Miljömagasinet, årg. 26, nr. 6, 10 feb. 2006, s. 12; också elektroniskt på http://schlaug.blogspot.com/2007/02/ess-lskade-elin.html
  • Schlecker, Märta, Elin Wägner i Berg, Memoria, 1994, årg. 9, nr. 4, s. 1-16
  • Schlecker, Märta, “Flory Gate i Berg”, Bergs krönika 1998, årg. 55, s. 6-11
  • Sjöstedt, Nils Åke, “Elin Wägner”, i Lennart Breitholtz, red., Epoker och diktare, 2:a upplagan, AWE/Gebers, Stockholm, 1977, s. 487-488
  • Sjöstrand, Nils Göran, “Möte med Elin Wägner”, i Årsbok. Smålands gille i Göteborg, 1999, s. 9-10
  • Skantze, Margareta, “Den störtade Gudinnan”, i Polväxling. Från patriarkat till partnersamhälle, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 21, 2010, s. 39-44
  • Stenborg, Elisabeth, “Elin Wägner – Hur kan man använda hennes texter i litteraturundervisningen på universitetet idag?”, i Elin Wägner omläst, Högskolan i Växjö, 1993 (Scripta minora, 17), s. 78-80
  • Stiernstedt, Marika, “Elin Wägner – kanske?”, Svensk litteraturtidskrift, 1949, årg. 12, s. 103-105
  • Strömdahl, Katarina, “‛Norrtullsligan’: kulturgeografer på Norrtullsgatan 2”, i Margareta Elg, red., Plats, landskap, karta, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, 2001, s. 22-23
  • Strömstedt, Margareta, “Elin Wägner – dialogen fortsätter: en scen”, i Marianne Nicklasson och Lars Thor, red., Kronobergskvinnor, Kronobergs läns hembygdsförening i samarbete med Smålands museum, 1995 (Kronobergsboken 1995/96), s. 142-150
  • Stål, Margareta, “‘Att fånga flugor med ättika.’ Med humorn som vapen i könsdebatten”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s.73-79
  • Stål, Margareta, “Elin Wägner – tidig mentor och strateg”, JMG granskaren, 2000, nr. 3, s. 6-10
  • Stål, Margareta, ʻ“För quinnans framåtskridande’. Idun – de första 25 åren”, i Anna Nordenstam, red., Nya röster. Svenska kvinnotidskrifter under 150 år, Gidlunds förlag, Möklinta, 2014, s. 89-106
  • Stål, Margareta, “Ligan som banade vägen: kvinnliga journalister i 1910-talets dagspress”, i Birgitta Ney, red., Kraftfält, Inst. för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, 1998, s. 46-63
  • Sundberg, Gunnar, Kompassen och missvisningen. Normativa kväkarstudier, Författares bokmaskin, 1999
  • Sundberg, Gunnar, Väckarklockas återklang, Elin Wägner-Sällskapets skriftserie nr. 7, 1996, s. 3-18
  • Svanberg, Birgitta, “En värld där kvinnorna vill ha sina barn”, Hertha, 1981, årg. 68, nr. 4, s. 9-11
  • Svanberg, Birgitta och Witt-Brattström, Ebba, “Elin Wägner. ‘En värld dit kvinnorna nänns sätta sina barn’”, Hundra skrivande kvinnor, del 2, Från realismen till modernismen, Natur & Kultur, Stockholm, 1997, s. 191-201 [inkl. utdrag ur Dialogen fortsätter]
  • Svensson, Börje, “Elin Wägner – fred med jorden”, Miljömagasinet, nr. 17, 2008
  • Svensson, Conny, “Väckarklockan Elin Wägner”, i Lars Lönnroth och Sven Delblanc, red., Den svenska litteraturen, del IV: Den storsvenska generationen, Bonnier Alba, Stockholm, 1989, s. 161-163, 165-167; omtryckt i Elin Wägner i litteraturhistorien, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr 22, 2011, s. 42-47
  • Tigerstedt, E. N., [om Elin Wägner], i förf:s Svensk litteraturhistoria, 2:a uppl., Natur & Kultur, Stockholm, 1953, s. 474-475; omtryckt i Elin Wägner i litteraturhistorien, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 22, 2011, s. 29-30
  • Tomson, Bengt, “Släkten Jerneploogs framgång och De fem pärlorna”, Edda, 1949, årg. 48, s. 172-219
  • Tornehed, Stig, “Journalisten Elin Wägner möter Christina Nilsson”, i Siewert Carlsson, Göran Engström och Yvonne Teiffel, red., Elin Wägners Småland – idag, Faun, Nässjö, 2006, s. 205-212
  • Trojer, Lena, “Elin Wägner och ekofeminismen”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 155-159
  • Trojer, Lena, “Elin Wägner och miljön”, Miljömagasinet, 12 okt. 2007
  • Trojer, Lena, “Fred med jorden”, i Flory Gate 1904-1998, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 8, 1998, s. 17-24
  • Törnqvist, Lena, “Flickor på kontor – från Norrtull till Kaptensgatan”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 47-54
  • Ursing, Anna Maria, “Nidingsdådet i Nöbbele”, i Sofia Ask och Gunilla Byrman, red., Stark kvinna på sju bokstäver. Vänskrift till Solveig Hammarbäck 2006, Växjö universitet, Växjö, 2006, s. 87-95
  • Ursing, Anna Maria, Självförsörjande bildade kvinnor. Lärarinnegestalter hos Elin Wägner, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 16, 2005 [kap. ur Ursings avhandling, Fantastiska fröknar. Studier av lärarinnegestalter i svensk skönlitteratur, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag, 2004]
  • Vallquist, Gunnel, red., Kära Ili, Käraste Elin. Emilia Fogelklou och Elin Wägner växlar brev åren 1924-1949, Åsak, Delsbo, 1988
  • Wendel, Göran, “En väckarklocka i manssamhället: Elin Wägner”, i förf:s Från trettiotal till trettiotal, Carlsson, Stockholm, 1995, s. 203-229
  • Westberg, Anna, “Barbro Alving om sin nära vän Elin Wägner: Elin förstod så väldigt bra vad som bråkar inom en människa”, Läsfemina, 1981, nr. 1, s. 7-9
  • Williams, Anna, “Värderingar och förhållningssätt”, i förf:s Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet, Gidlunds Förlag, Hedemora, 1997, s. 102-108
  • Wirmark, Margareta, “Från Barnjungfrun till Spinnerskan. Elin Wägners radiodramatik”, i Pär Hellström och Tore Wretö, red., Läskonst, skrivkonst, diktkonst. Aderton betraktelser över dikt och diktande jämte en bibliografi över Thure Stenströms skrifter, Askelin & Hägglund, Sthlm, 1987, s. 335-349; omtryckt i Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 13, 2002
  • Wistrand, Birgitta, Elin Wägner i 1920-talet. Rörelseintellektuell och internationalist, ak. avh., Uppsala Universitet, Uppsala, 2006 (Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet 42)
  • Wistrand, Birgitta, “En kort och en långlivad tidskrift. Kvinnornas tidning och Hertha”, i Anna Nordenstam, red., Nya röster. Svenska kvinnotidskrifter under 150 år, Gidlunds förlag, Möklinta, 2014, s. 69-88
  • Wistrand, Birgitta, “‘Kokerska och husjungfru åt alla.’ Elin Wägner och Tidevarvet”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 121-130
  • Witt-Brattström, Ebba, “Elin Wägner: feminist, internationalist och regionalist”, i Alf W. Johansson, red., Vad är Sverige?, Prisma, Stockholm, 2001, s. 173-192; omtryckt som “Elin Wägner – feminismen, internationalismen och svenskheten”, i förf:s Ur könets mörker Etc. Litteraturanalyser 1993-2003, Norstedts, Stockholm, 2003, s. 97-109
  • Witt-Brattström, Ebba, “‘Hon är ju ändå ett kvinns’. Elin Wägner som nya kvinnan – författare”, i Marianne Enge Swartz, red., Elin Wägner. Det första fotstegets moder, Artéa förlag, Växjö, 2009, s. 29-35
  • Wägner, Ria, “Elin Wägner: Det är bättre Ria dyrkar mig än Greta Garbo”, Bergs krönika 1982, s. 6-9
  • Wägner, Ria, Faster, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 2 [u.å.]; tidigare i All världens berättare, 1949
  • Wägner, Ria, “Kärleksförklaring till Berg”, Bergs krönika 1973, årg. 29, s. 1-4
  • Wägner, Ria, “Småländska rötter”, Bergs prästgård på Elins tid, Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 11, 2000, s. 12-20; tidigare i förf:s Rena rama Ria, 1991
  • Wägner, Veronica, “Bergs prästgård genom generationer”, Bergs prästgård på Elins tid, Elin Wägner-Sällskapets skriftserie nr. 11, 2000, s. 21-22
  • Zetterström, Margareta, “Varför just Elin Wägner?”, Folket i bild/Kulturfront, 1981, årg. 10, nr. 5, s. 18-19
  • Åkerman, Brita, “Alva och Elin”, Tiden, 1988, nr. 7, s. 397-400
  • Åkerman, Brita, “Möte med Elin Wägner”, i förf:s 88 år på 1900-talet. Bland vänner och idéer, T. Fischer & Co., Stockholm, 1994, s. 93-110; också i Elin Wägner-sällskapets skriftserie nr. 15, 2004
  • Åkerman, Brita, “Möten mellan kvinnor”, i Annika Baude och Cecilia Runnström, red., Kvinnans plats i det tidiga välfärdssamhället, Carlssons förlag i samarbete med Arbetslivscentrum, Stockholm, 1994, s. 103-141

2. Otryckt material

a. Allmänt
  • Andersson, Irene, “‛Wiener Call-Club’ och ‛Women’s Organisation for World Order – WOWO’. En internationell organisations kamp för en ny värld.” Uppsats 80 poäng, Institutionen för historia, Lunds universitet, 1993
  • Death, Sarah, “The Female Perspective in the Novels of Fredrika Bremer and Elin Wägner: A Comparative Study of Some Central Themes”. Doktorsavhandling, University of London, 1985. [ett exemplar finns i KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek]
  • Halvardsson, Margret och Töringe, Susanne, “Elin Wägner: Bidrag till en bibliografi”, Bibliotekshögskolan, Borås, 1979 (Specialarbete 1979:39) [finns tillgänglig i t.ex. KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek]
  • Hedener, Lena, “Elin Wägner skriver dagbok”, C-uppsats i litteraturvetenskap, Lunds universitet, 2007
  • Hedener, Lena, “Wägners fred. En läsning av Elin Wägners reseberättelse Från Seine, Rhen och Ruhr”, D-uppsats i litteraturvetenskap, Lunds universitet, 2009
b. Uppsatser i Elin Wägner-sällskapets förvar på S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö
  • Bergman, Helena, “Det ‘sjuka’ och det ‘friska’ i Elin Wägners roman Den namnlösa.” Litteraturvetenskap B, Uppsala universitet 1992
  • Gullsved, Lina, “Åsa-Hanna. En tematisk analys av karaktären Åsa-Hanna i Elin Wägners Vansklighetens land samt Åsa-Hanna.” C-uppsats i litteraturvetenskap, Växjö universitet 2006
  • Heimann, Ast, “Kvinnosyn och jämlikhet 1900–1970. En jämförelse mellan Elin Wägners Norrtullsligan och Inger Alfvéns Städpatrullen.” B-uppsats, Forum för tvärvetenskapliga kvinnostudier, Göteborgs universitet 1991
  • Heimann, Ast, “Kvinnors kamp då seklet var ungt. Beröringspunkter i Elin Wägners och Maria Sandels författarskap.” B-uppsats i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet 1983
  • Pálsson, Inger (f. Grönwald), “Den småländska dialekten i Elin Wägners roman Åsa-Hanna.” Uppsats för 3 betyg i nordiska språk. Uppsala universitet 1960
  • Paulsson, Rebecka, “Väckarklocka.” B-uppsats i litteraturvetenskap, Högskolan i Växjö 1992
  • Wistrand, Birgitta, “En feministisk idékomparativ läsning av Elin Wägners VÄCKARKLOCKA.” Litteraturvetenskap med genusinriktning, Södertörns högskola 2001
  • Andra akademiska uppsatser och examensarbeten kan sökas i Uppsök (www.uppsok.libris.kb.se).